Skyddshelgon

Den heliga Birgitta utnämnd till Europas skyddshelgon 1/10 1999
Teckning: Den heliga Birgitta och Europa
Nyheten om att den heliga Birgitta blivit utnämnd till Europas skyddshelgon idag, kom något överraskande och tidigare än vad vi nunnor här i Vadstena väntat. Detta har dock redan en längre tid varit på tal.

Vi är mycket stolta och lyckliga över att vår heliga Moder Birgitta (född c:a 1303, dog 23/ 7 1373, helgonförklarad 7/10 1391) har blivit utvald till att vara en förebild och ett exempel för alla kristna i Europa. Hon blev det tillsammans med två andra kvinnor, dels den heliga Katarina av Siena (född c:a 1347, dog 29/4 1380, helgonförklarad 29/6 1461), italienska och tillhörande den dominikanska lekmannagrenen, samtida med Birgitta och liksom hon en ivrare för att påven skulle återvända till Rom från sin exiltillvaro i Avignon, och dels den heliga Sr Teresia Benedicta av Korset, mera känd som Edith Stein, en tysk karmelitnunna som konverterat från judendomen och som dog i koncentrationsläger under andra världskriget (född 12/10 1891, död 9/8 1942, helgonförklarad 11/10 1998).

Detta är tre kvinnor som samtliga har utövat och fortfarande utövar ett stort nflytande på både sin samtid och efterkommande tider. Birgitta och Katarina hade båda uppenbarelser och visioner och dessa blev nedtecknade och bevarade. Edith Stein började som filosof, först som lärjunge till den store E.Husserl.

Alla tre har vissa gemensamma drag, först och främst förstås att de var kvinnor, och vi kan lugnt tolka denna utnämning som ett försök att värna om kvinnans värdighet. De uppvisar också liknande drag t ex i omsorgen om kyrkan, i deras innerliga meditation av betydelsen av Kristi korsdöd och i och med att de var stora mystiker, som värnade om sanningshalten i livet.

Det är naturligtvis en stor ära, inte bara för vårt kloster eller för hela vår orden, utan även för Vadstena och hela Sverige, att Birgitta nu får vederfaras denna hedersbeteckning. Vilka praktiska konsekvenser det kommer att få på det ena eller andra planet är det nu för tidigt att uttala sig om, men förhoppningsvis kommer det att få till följd en större och ivrigare forskning kring Birgitta, hennes skrifter och hennes orden, där det ännu återstår mycket att uträtta. Säkerligen kommer det också att återspeglas på ett sådant prosaiskt plan som ifråga om turism eller som vi ännu hellre skulle se, ifråga om pilgrimsfärder. Troligen kommer massmedias intresse att riktas i allt högre grad mot oss här i Sverige och Vadstena, och det borde för många människor vara angeläget att lära känna dessa stora personligheters egenskaper och väsen. 

Vi är tacksamma över att det just blev tre kvinnor som nu förs fram som ett komplement till de tre redan existerande skyddshelgonen för Europa, nämligen den helige munkfadern Benediktus (död 11/6 547), den helige munken Kyrillos (826-869) och den helige biskopen Methodius (815-885), båda bröder från Thessalonike. Den heliga Birgitta föreskrev i sin ordensregel för det blivande klostret att just kvinnor och män i samverkan och som komplement till varandra skulle leva i enhet som en stor klosterfamilj, i två från varandra fysiskt skilda byggnader, och på så sätt efterlikna Jungfru Maria i bön tillsammans med lärjungarna, när de inväntade den helige Andes ankomst under tiden mellan Kristi Himmelsfärd och den första pingstdagen.

Kanske är det också betydelsefullt att den heliga Birgitta framhävs med sin tvåfaldiga kallelse, först som åttabarns mamma i ett lyckligt äktenskap och senare, när barnen vuxit upp och hon blivit änka, som en djupt kontemplativ människa som får vår Herres uppdrag att grunda en orden. Dock kom hon som bekant aldrig själv att få uppleva klostrets iordningsställande i Vadstena, även om hon gav noggranna anvisningar därom, eller ens iklädas ordensdräkten, som hon föreskrev för oss in i minsta detalj. Hon blev aldrig själv nunna, än mindre fick hon återse Sverige, eftersom hon lämnade Sverige i slutet av 1340-talet för att bevista det heliga året 1350 i Rom, och förblev sedan i Rom fram till sin död 1373.

I Vadstena har vi nunnor dagen till ära begett oss till den heliga Birgittas relikskrin i vår forna klosterkyrka, Blåkyrkan, mitt emot vårt nuvarande kloster, och satt dit blommor och ljus och hållit en kort andakt i tacksägelse för Birgittas liv och verk och bett för vår ordens och Europas framtid.
Upp

1 oktober 1999
S:ta Birgittas Kloster Pax Mariae, Vadstena
Moder M Karin O.Ss.S., abbedissa